Hållbarhetskrav för SME – varför det spelar roll redan nu även om lagen inte gäller dig

Associate
28 maj 2026

En kund hör av sig och vill ha data om er energianvändning, vilka material ni använder och hur era transporter fungerar. Du har inte svaret.

Frågan är om ni finns kvar i deras leverantörskedja nästa år.

Detta är verkligheten för många bolag idag, stora som små, i kunddialoger och upphandlingskrav med kommuner. Förändringen drivs framför allt av att kunden blir med medveten om de ökade kraven.

Regelverket som förändrar affärsrelationer

EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering – CSRD – gäller stora bolag. De måste redovisa hållbarhetsdata från hela sin värdekedja, vilket i praktiken betyder att de behöver siffror från sina leverantörer. Data som aldrig tidigare efterfrågades i en affärsrelation börjar dyka upp i leverantörsformulär och upphandlingskrav.
För de flesta SME i Kalmar län är CSRD inget direkt lagkrav. Men det är fel fråga att stanna vid.
Samma förändring som upplevs som ett hot av de som inte är förberedda, upplevs som en fördel av de som är det.

Läs rapporten från Tillväxtverket här> 

Varför frågan skjuts framåt

Hållbarhetsfrågan finns på agendan i många bolag men den har inget förfallodatum. Det gör den enkel att skjuta framåt som en serie icke-beslut.
Vi tar det när vi har lite mer tid. När vi vet lite mer. När läget känns lite lugnare.
Det läget kommer sällan. Och medan du väntar börjar gapet vidgas mellan bolag som kan svara på kundens fråga och bolag som inte kan det.

Två sätt att möta samma krav – defensivt och proaktivt

Det finns en stor skillnad i hur bolag förhåller sig till hållbarhetskraven och den skillnaden kan avgöra vart ditt bolag befinner sig om några år.

Defensivt

Det första sättet är att behandla det som ett krav att uppfylla. Man gör det som efterfrågas och ser till att ingen kund kan peka på en lucka. Det är en rimlig reaktion men en defensiv position. Man svarar på vad omvärlden kräver utan att se vad det kan bli.

Proaktivt

Det andra är att läsa kraven som en signal om vart marknaden är på väg, vad kunder och finansiärer kommer att värdera och vad som skiljer bolag åt när produkt och pris i övrigt är likvärdigt. Den positionen kräver inte mer men den kräver att man bestämmer sig lite tidigare. Bolag som väljer den proaktiva vägen börjar inte med ett nytt system eller en ny funktion – de kopplar hållbarhet till resurslogik och ser över den egna verksamheten.

I Kalmar län pågår konkreta projekt där industriella restflöden omvandlas till råvara för ny produktion i samverkan mellan lokala bolag och forskningsaktörer.
Ett konkret exempel är på Additivt Teknikcenter i Hultsfred där de undersöker vilka material som kan malas ner och användas i 3D-printing.
Lär mer om Cirkulär Additiv Tillverkning här>

Hur du faktiskt kommer igång

Börja med att börja ställa andra frågor i den verksamhet som redan finns

• Vad förbrukar vi som vi inte behöver förbruka?
• Var uppstår spill som kan användas annorlunda?
• Vilka kunder frågar redan om det här?

De frågorna leder sällan till stora investeringar direkt. De leder till en tydligare bild av var bolaget faktiskt står och vad som är rimliga nästa steg utifrån den bilden.

Frågan är inte om utan när

Hållbarhetskraven ökar. Det är redan i rörelse i kunddialoger, i upphandlingskrav, i hur kapital fördelas mellan bolag som kan visa vad de gör och bolag som inte kan det.
De bolag som kommer att ha det lättast i framtiden är inte de som hade det perfekta hållbarhetsarbetet idag. Det är de som slutade vänta på att frågan skulle bli tvingande och såg det som en affärsmöjlighet.

På Kalmar Science Park arbetar vi med bolag som vill gå från osäkerhet till nyfikenhet.

Boka ett möte så pratar vi mer om det>