Från skorpionstick till biotechbolag

Mustafa växte upp i norra Syrien, i ett område där skorpioner tillhör vardagen. Under en vistelse i familjens sommarhus blev han stucken av en skorpion när han skulle sova. De följande timmarna blev dramatiska. Rätt motgift fanns inte tillgängligt och på sjukhuset fick han ett antivenom som inte var anpassat för den art som orsakat förgiftningen. Hans tillstånd försämrades snabbt och under transport till ett annat sjukhus fick han hjärtstopp. Efter flera dagar på sjukhus återhämtade han sig mot alla odds.

– Läkarna sa efteråt att jag hade haft änglavakt, berättar Mustafa.

Händelsen lämnade inte bara starka minnen, utan också många frågor. Mustafa försökte lära sig allt om skorpioner, giftiga djur och hur biologiska gifter påverkar människokroppen. Intresset följde med genom uppväxten och växte sig starkare med åren. När han kom till Sverige som 16-åring hamnade fokus på språk, studier och att etablera sig i sitt nya hemland. Men i början av 20-årsåldern återvände fascinationen för ämnet. En sökning på nätet efter skorpionfarmer i Sverige blev en oväntad vändpunkt.

– Det fanns i princip ingenting. Då började jag fundera på varför, säger Mustafa.

När Mustafa fördjupade sig i området upptäckte han att biologiska gifter används inom forskning världen över. Toxiner och peptider från exempelvis skorpioner, ormar och spindlar studeras bland annat för sin potential inom cancerbehandlingar, antibiotikautveckling och smärtlindring. Samtidigt såg han att toxinologi, läran om biologiska gifter, är ett relativt litet forskningsområde i Sverige. Det blev startpunkten för Swevenom.

Företaget arbetar idag med att ge forskning, universitet och biotechbolag tillgång till biologiska gifter och samtidigt skapa kontakter mellan forskare, laboratorier, investerare och andra aktörer inom området.

– Målet är inte bara att tillhandahålla material för forskning, utan också att bidra till att fler forskningsprojekt kan ta nästa steg, säger Mustafa.

Den ursprungliga planen var att starta en skorpionfarm, men efter hand förändrades alltså affärsidén. Kalmar Science Parks affärscoacher Athinna Papadopoulou och Jörgen Gustafsson har varit avgörande för att ta idéerna från tanke till verklighet, enligt Mustafa:

– Vi har fått hjälp att identifiera de verkliga behoven i branschen och hitta vår nisch. Genom diskussioner med affärscoacherna blev det tydligt var de verkliga behoven fanns och hur vi kunde skapa störst värde.

I dag bygger verksamheten istället på internationella samarbeten som ger tillgång till biologiska gifter från hundratals arter och ett nätverk av forskare och laboratorier i flera länder.

Swevenom har samarbeten både i Sverige och internationellt, bland annat för att kartlägga innehållet i olika biologiska gifter. Tillsammans med forskare vid Uppsala universitet undersöker de peptider och toxiner med möjlig potential inom cancerforskning.

Intresset för verksamheten har vuxit snabbt. Under det senaste året har de fått förfrågningar från investerare, forskare och biotechföretag i flera länder. Samtidigt är Mustafa tydlig med att vägen från forskning till färdiga läkemedel är lång. Hans vision är att Swevenom på sikt ska bidra till utvecklingen av nya behandlingar baserade på biologiska gifter.

– Om tio år hoppas jag att vi har varit med och bidragit till ett nytt svenskt cancerläkemedel med ursprung i biologiska gifter, säger han.

För Mustafa handlar resan ändå om samma fråga som väcktes efter skorpionsticket för många år sedan: Hur något som kan vara livshotande också kan bidra till att rädda liv.

På stora bilden: Mustafa Alatrash till vänster och medgrundaren Huthifa Almasri till höger. Foto: Athinna Papadopoulous